Den välmående skolan
– ett nätverksprojekt för skolledare i södra Finland


Leder enstaka fortbildningsdagar sällan till förändring i ditt sätt att jobba eller i skolans verksamhetskultur? Tycker du att det finns för lite tid för att tänka på utveckling i din skola? Är du övertygad om att framgångsrik verksamhet i skolan bygger på välmående, och att det är mer aktuellt än någonsin?

Om du svarat ja på ovanstående frågor inbjuder vi dig och en kollega att delta i nätverksprojektet Den välmående skolan

Vad: ett nätverksprojekt med fokus på välmående, planerat av skolledare för skolledare enligt "dela och lär-modellen".

När: sju träffar från september 2020 till november 2021. Start 4.9.2020.

Vem: Till projektet antas totalt 20 skolledare: rektor eller skolföreståndare, och biträdande rektor, lärare med ansvar för utvecklingen i skolan eller en annan person som brinner för skolutveckling. Till projektet antas två representanter från samma skola. Totalt är tio svenskspråkiga skolor i södra Finland med i nätverksprojektet.

Mål: att stärka välmåendet bland barn, ungdomar och personal i skolan, samt utveckla en fungerande modell för kollegialt stöd för skolutveckling bland skolledare.

Anmälan: senast 18.5.2020 via formuläret längst ner på sidan.

Projektet Den välmående skolan

Den välmående skolan är ett pilotprojekt i södra Finland. Syftet är att stärka välmåendet bland barn, ungdomar och personal i skolan utgående från gemensam kunskap och erfarenhet i gruppen.  Nätverket har en platt organisation – vi planerar programmet och upplägget tillsammans i gruppen. 

I nätverket ingår cirka 10 skolor från olika stadier. Om intresset är stort utreds möjligheten att ha två eller flera parallella grupper i nätverket. Om modellen är framgångsrik kommer den senare att spridas till andra delar av Svenskfinland.

Hur vi jobbar

Den grundläggande ideologin för verksamheten:

  • "Dela och lär-modellen": vi tar tillvara deltagarnas erfarenheter, idéer och kunnande.
  • Benchmarking.
  • Lärandet är kopplat till verkliga situationer och existerande modeller.
  • "Bottom up" riktning vad gäller arbetet i nätverket: Deltagarna deltar i  planeringen och genomförandet av utvecklingsnätverkets verksamhet.

 "Dela och lär-modellen" innebär att:

  • Vi lär med och av varandra; vi tar till oss ny kunskap och nya idéer av de andra deltagarna.
  • Vi tar till oss ny kunskap och nya idéer via litteratur och via expertis som bjuds in till nätverksträffarna.
  • Vi får inspiration för utvecklingsarbete på den egna skolan, och kollegialt stöd från gruppen för egna idéer och reflektioner.
  • Vi uppmuntras till vidare reflektion på skolan bland skolornas nätverksdeltagare, i ledningsgruppen, i elev-/studerandevårdsgruppen och i kollegiet.
  • Vi tar gärna del av nätverksbygge, benchmarking eller skuggning mellan skolor som vill utveckla samma sak.

Teman och träffar

Vi bestämmer tillsammans vilka fem teman som behandlas under våra träffar. För att vaska fram de teman som är mest akutella, utvärderar alla deltagare de delområden i sin skola som kunde fungera som teman för träffarna. Formuläret skickas ut vid läsårets början.

Upplägget för träffarna:

  • Nätverket träffas sju gånger mellan september 2020 och november 2021.
  • Träffarna sker i SFV-huset G18 i Helsingfors den första fredagen varannan månad med start 4.9.2020.
  • Träffen börjar med gemensam lunch kl. 12 och fortsätter med behandling av tema kl. 13–15.30.
  • Till träffarna kan bjudas in sakkunniga eller aktörer som utvecklat något område som har koppling till de teman som gruppen väljer att behandla.
  • Den första och den sista träffen har heldagsprogram som inleds med frukost:
    • På den första träffen väljer vi tillsammans ut vilka teman vi kommer att behandla och den litteratur som nätverket väljer att läsa.
    • På den sista träffen knyts nätverkets arbete ihop och deltagarna presenterar sina framsteg inom de fem teman som nätverket valt.
  • Deltagarna väljer själva mellan att
    • läsa och behandla gemensamma böcker
    • läsa olika böcker parvis som sedan presenteras för de andra deltagarna vid träffarna.
  • Deltagarna kan, om de så vill, som stöd för sitt arbete välja stödjande arbetsmetoder. Dessa kan vara t.ex. inlärningsdagbok, skuggning eller moderering.

Praktiska arrangemang

SFV står för de praktiska arrangemangen, möteslokalerna, måltiderna, litteraturen och dokumentationen vid träffarna. SFV skapar de utvärderingsverktyg som används, och ansvarar för spridandet av resultaten. Som facilitator fungerar Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning på SFV. Nätverket utser en styrgrupp, som tillsammans med Niklas Wahlström ansvarar för detaljplaneringen av träffarna.

Deltagarna står för resekostnaderna, och förbinder sig att dela med sig av kunskap och erfarenhet, samt att delta i hela programmet.

All information i projektet samlas på webbsidan www.sfv.fi/valmaendeskola.

Mätning av resultat

Inför den sista träffen utvärderar deltagarna de fem delområden som behandlats under projektet. SFV får använda informationen från utvärderingarna för analys av effekten av denna arbetsmetod.

Förslag till teman att behandla under våra träffar:

 

Barn och ungdomar: 

  • Flickors välmående
  • Positiv och negativ stress
  • Ungdomars användning av rusmedel
  • Att stöda motivation
  • Positiv självbild
  • Mobbningsförebyggande arbete i skolan
  • Lärarnas bemötande av barn och ungdomar
  • Bekräftelse och positiv pedagogik
  • Meningsfullt lärande
  • Skolans trivselregler

Personal:

  • Personalens bemötande av varandra
  • Personalens gemensamma vision
  • Regler för gemensamt beslutsfattande
  • Personalens ork och trivsel
  • Tillit och delat ansvar
  • Meningsfullt arbete
  • Elev-/studerandevårdens arbete

Barn, ungdomar och personal:

  • Gemensam värdegrund
  • Delaktighet
  • Positiv psykologi
  • Samarbete mellan skolan och hemmen
  • Samarbete med tredje sektorn
  • Sektoröverskridande verksamheten inom elev-/studerandevården

Ledningen:

  • Distribuerat ledarskap
  • Hållbart ledarskap
  • Att leda välmående
  • Ledarskapets positiva psykologi

 

Den välmående skolan är ett SFV-projekt som arrangeras inom fokusområdet En verksamhetskultur som främjar jämlikhet och nytänkande / Vi vill se ett pedagogiskt ledarskap som stöder en utveckling av verksamheten och sörjer för lärarnas kompetensutveckling och engagemang.