Den nya SFV-biografins författare Jens Grandell konstaterar att August Schauman idag är mer eller mindre bortglömd.
– Någon har kanske i all hast vid morgonkaffet i tidningen noterat det korta ”Hufvudstadsbladet grundades av August Schauman år 1864”, och sedan oreflekterat fortsatt läsningen. I Hbl:s webbversion står inte ens något om Schauman, man kan bara läsa att tidningen grundades 1864.
Grandell ser det därför som ett intressant och viktigt uppdrag att rikta ljuset på en av 1800-talets banbrytande tidningsmän, men även på den tid som Finland då genomgick.

Humorn, glimten i ögat, det olympiska skrattet, skägget (somliga undrade om han var född med det), cigarren, den resliga gestalten – det här är några av de populära kännetecknen som August Schaumans (1826–1896) samtid förknippade med honom
– Schauman-storyn gäller inte enbart hans stora bidrag till hur det finska pressväsendet växer fram, utan det blir också en beskrivning av en epok när det moderna Finland växer fram, då avgörande idéer och föreställningar stöts och blöts med stor intensitet.
August Schauman var faktiskt en av de första männen ”av den nya tiden”, en fanbärare för ett modernt Finland och en fri rättsstat enligt nordisk modell. Att han föll i glömska under 1900-talet var ett öde som drabbade de flesta av Finlands inte särskilt mångtaliga liberaler, och tyvärr fanns det på grund av sekelskiftets omständigheter inte så många som ville plocka upp manteln.
– De här personerna passade dåligt in i narrativen kring språkstriderna, eller i den unga republikens identitetssökande efter självständigheten och inbördeskriget. Schauman var politiskt liberal och en försonande stämma i språkfrågan, och för sådant fanns inte användning i ett alltmer polariserat Finland.
Det mänskliga perspektivet
Till biografins två huvudingredienser väljer Grandell också att lägga till ett mänskligt perspektiv. Människan är inte enbart en rationell varelse som handlar självständigt från sin omgivning.
– En arbetsroll och opinioner är bara en del av människan. Bakom den finns alltid en levande, kännande person. Genom brev, artiklar och lantdagstal kan man få en grundläggande förståelse för hur August Schauman upplevde sin samtid.

Jens Grandell har doktorerat i historia vid Helsingfors universitet och har tidigare varit forskare vid Statsrådets kansli, där han arbetade med en vetenskaplig utgåva av den liberale statsmannen Leo Mechelins skrifter. Hans forskning och publikationer har bland annat behandlat 1800-talets liberalism och republikanism, nationsbygge, nationalism och historieskrivning.
I SFV-biografin behandlar Grandell alltså även Schaumans olika sociala nätverk, där också familjen har stor betydelse. Men även den omgivande miljön.
– I tillägg vill jag även lyfta fram de olika miljöerna där Schauman rörde sig, såsom den växande staden Helsingfors, men också de mindre och intimare sfärerna som parkerna, caféerna och hemmen. Och inte bara de fysiska rummen, utan också de mentala landskapen.
August Schauman – Hufvudstadsbladets grundare och fanbärare för en ny tid lanseras på Bokmässan i Helsingfors den 22 oktober. Som mässbesökare kan du köpa boken köpas till specialpris 15 euro. Beställ boken på boklund.fi till normalpris 19,80 e.
