Blir alla svenskspråkiga skolor språköar i framtiden?

Text och foto: Sanna Mandelin

Utbildningsstyrelsens generaldirektör Kurt Torsell inledde seminariet med att konstatera att det är svårare att spå framtiden än tidigare. 

– Vi måste förbereda oss för en framtid som vi inte har en susning om. 

Arbetsgruppen bakom scenarierna betonade att scenarierna inte ska tolkas som prognoser. 

– Tanken är att inspirera till fortsatt diskussion. Här finns varken guld och gröna skogar eller katastrofscenarier, sade docent och senior rådgivare Mikael Paltschik, som lett arbetsgruppen där också Katarina Rejman, sakkunnig inom utbildning på SFV, och Charlotta Nyholm på Sydkustens landskapsförbund har ingått. 

Scenarierna bygger på intervjuer med sakkunniga och berörda i Finland och ska hjälpa beslutsfattare och bildningsaktörer att tänka framåt och förbereda sig för olika möjliga utvecklingar. 

Det var fullsatt på seminariet där framtidsscenarierna lanserades. Publiken deltog också aktivt i diskussionen.

Scenarierna presenterades av Niklas Wahlström, chef för den pedagogiska verksamheten på SFV. 

– Alla scenarierna kunde vara verklighet, jag kände igen delar av dem som jag har sett i samband med resor i andra länder. De är inte utopistiska. 

Det första scenariot handlar om en effektiviserad och digitaliserad skolgång där lärarens roll förändras radikalt. I det andra scenariot krymper Svenskfinland, blir allt mer isolerat och det finlandssvenska bildar en språkskärgård med större och mindre holmar. I det tredje scenariot är det pengarna som styr och elevernas möjligheter till utbildning är ojämlikare.

Varje scenario visar också hur skolgången kan se ut ur ett lärarperspektiv i den tänkta framtiden. 

I materialet ingår också frågor och underlag för situationsanalys. I seminariet deltog bland andra lärare, rektorer, tjänstemän och studerande.

Hur tryggar vi en bra skola för alla? 

I en paneldebatt diskuterades bland annat de regionala skillnaderna och frågan om hur man ska kunna upprätthålla svenskspråkiga lärstigar när elevunderlaget minskar. 

Noora Lohi, enhetschef för svenska enheten för bildningsväsendet på Tillstånds- och tillsynsverket, konstaterade att scenariot om en språkskärgård redan är verklighet i delar av Svenskfinland. 

– Det minskande elevunderlaget gör att det behövs samarbete mellan kommuner och regioner för att upprätthålla de svenska skolorna. 

Panelen bestod av från vänster Lillemor Norrena från Axxell, Noora Lohi från Tillsyns- och tillståndsverket, Fritjof Sahlström från Helsingfors universitet och Tony Björk från Mattliden i Esbo.

Också Tony Björk, rektor i Mattlidens skola i Esbo, såg urbaniseringen och de regionala skillnaderna som viktiga frågor inför framtiden. 

– Kan alla kommuner ens upprätthålla en egen skola? Det är ju ett grunduppdrag för kommunen, så vad blir kvar om man tar bort det? Planläggning och avlopp, sade han och fick publiken att skratta. 

Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, talade om skolans uppdrag att vara en mötesplats där människor möter människor. 

– Skolan ska inte vara en butik där föräldrarna väljer det bästa för just sitt barn. Vi måste bli bättre på att skapa en skola som är bra för alla. 

Lillemor Norrena, rektor för Axxell, lyfte fram att de svenskspråkiga skolornas roll i integrationen sträcker sig längre än språkundervisningen. 

– Också familjen behöver integreras och få känna att de hör hemma här och har sin plats i samhället. 

Läraren måste få fortsätta undervisa 

Lärarens roll i framtidens skola var en annan fråga som väckte diskussion. I det första scenariot har läraren blivit mer av en handledare, utan samma ansvar för undervisningens innehåll. Också lärarstuderandena Anna Wikström och Minea Lundström, som deltog i seminariet, betonade den saken. 

– Lärare ska få vara lärare. De ska få ha en relation med barnen och ansvara för undervisningen, sade Anna Wikström, som studerar till klasslärare. 

Minea Lundström (till vänster) och Anna Wikström tycker att scenarierna är viktiga för att kunna diskutera hur vi vill och inte vill att skolan ska se ut i framtiden.

För Minea Lundström, blivande ämneslärare i matematik och fysik, är det viktigt att Finland håller fast vid att skolan ska vara så jämlik som möjligt. 

Båda säger att de kan känna en viss oro inför framtiden, men Wikström pekar på att seminariet också gav hopp. 

– Här finns så många som är engagerade och redo att utveckla skolan. Jag litar på att det ordnar sig. 

Lundström håller med. 

– Det är ju också möjligt att det är någon av de positiva visionerna som kan bli verklighet. Vi måste hålla dörren öppen för det! 

Läs mer och ladda ner materialet om Framtidens svenskspråkiga lärstigar.

Sydkustens landskapsförbund kommer att facilitera verkstäder kring temat för intresserade under början av nästa år.