Text och foto: Pia Iisaho
Mandira Halder kom till Finland 2022 för att stanna i sex månader. Fyra år senare är hon fortfarande kvar. Hon är född i Indien och växte upp med hindi, bengali och engelska. Senare har hon lärt sig fler språk: franska, tyska och finska. Svenskan är hennes sjunde språk.
Hennes egen flerspråkighet ledde henne in på det forskningsspår hon följer i dag. Engelskan, franskan och tyskan gjorde det betydligt lättare för henne att förstå svenska än finska.
– Jag tänkte till exempel på franskspråkiga invandrare från afrikanska länder. Har de lättare att lära sig svenska?
"Svenskan kan vara en väg till tillhörighet i Finland."
Frågan blev en av utgångspunkterna för hennes postdoktorala forskningsprojekt vid Helsingfors universitet. Halder undersöker vilken roll svenskspråkiga skolor kan spela för elever med invandrarbakgrund i Helsingfors, Esbo, Vanda och Borgå. Projektet fokuserar särskilt på icke-vita elever. För dem kan både den språkliga bakgrunden och bemötandet i skolan ha betydelse för hur de upplever skolan och sin plats där.
Hon vill veta hur skolorna tar vara på elevernas tidigare språk och hur undervisningen och stödet till eleverna fungerar. Hon undersöker också vilka utmaningar lärare och skolledning möter och vilka förväntningar familjerna har på den svenska skolan.
Projektet har fatt stöd av Svenska folkskolans vänner, och finansieras nu också av Svenska litteratursällskapet.
En annan väg
I Nyland, inte minst i huvudstadsregionen, förändras den språkliga befolkningsstrukturen snabbt. Andelen svenskspråkiga minskar, medan andelen invånare med andra modersmål ökar. För de svenska skolorna är det en viktig framtidsfråga.
Regeringen har också som mål att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska.
För Halder är den svenska skolan inte bara en fråga om språkval. Hon undersöker vilken roll svenskan kan spela för elevernas känsla av att höra hemma i Finland.
– Svenskan kan vara en väg till tillhörighet i Finland.
Ett allt mer flerspråkigt Finland innebär både nya möjligheter och nya krav för den svenskspråkiga akolan, anser Mandira Halder.
En del familjer väljer engelskspråkig utbildning efter dåliga erfarenheter av finska skolor. Halder framhåller att en svenskspråkig skola ända håller familjen kvar inom det finländska samhället, eftersom svenska är ett av landets nationalspråk.
Viljan finns
Halder har samlat material i sju svenskspråkiga skolor. Hon har intervjuat lärare, rektorer och studiehandledare, följt undervisningen och haft spontana samtal med elever. Forskningen fortsätter med intervjuer av föräldrar och personer inom kommunernas utbildningsförvaltning. Eleverna ingår inte som forskningsdeltagare.
Resultaten är alltså preliminära. Men hon har redan sett mycket som fungerar.
– Det finns en stor medvetenhet om vad man kan göra för att hjälpa de här barnen.
En kärleksdikt på svenska
För att klara skolarbetet behöver eleverna mer än ett fungerande vardagsspråk. De måste också kunna använda svenska i till exempel matematik, naturvetenskap och samhällslära. Där kan språk som eleverna redan behärskar bli en viktig resurs.
– Lärarna försöker verkligen ta vara på elevernas tidigare språk.
I en av skolorna fanns en elev som kunde urdu. Shayri är en form av kärlekspoesi på urdu, och läraren föreslog att eleven skulle skriva en shayri på svenska. Eleven behövde inte lämna sitt tidigare språk utanför klassrummet, utan urdu blev en väg in i svenskan.
– Jag tyckte att det var ett väldigt fint exempel på kulturellt lyhörd, språkmedveten undervisning, säger Halder.
Men engagemanget har också en baksida.
– Lärarna gör väldigt mycket, och en stor del av ansvaret ligger på dem, säger hon.
"Jag tror verkligen att det finlandssvenska samhället kan vara en bro mellan familjer med invandrarbakgrund och den finskspråkiga majoriteten."
Lärare inom förberedande undervisning och svenska som andraspråk kan arbeta i flera skolor under samma dag. En del av dem hjälper dessutom elever med språket i matematik, fysik och andra ämnen.
Därför behöver också ämneslärarna bättre kunskap om vad det innebär att lära sig ett ämne på ett språk som ännu är nytt. Ansvaret kan inte ligga enbart på lärarna i svenska som andraspråk och den förberedande undervisningen, anser Halder.
Samarbete och stöd från ledningen behövs
En annan utmaning är att fungerande metoder och kunskap inte automatiskt sprids mellan skolor och kommuner. Halder har sett lärare hitta egna lösningar, men erfarenheterna samlas inte på ett ställe.
– Ingen borde behöva börja från början hela tiden.
Halder efterlyser mer samarbete och utbyte av material och erfarenheter över skol- och kommungränser. Hennes bild är att skolorna har goda förutsättningar, men stödet behöver bli mer systematiskt.
Också mötet med familjerna är en del av forskningen. Halder undersöker vilka förväntningar föräldrar har på den svenska skolan och hur skolan möter dem. Särskilt för de icke-vita eleverna handlar bemötandet om att inte utgå från föreställningar om deras bakgrund. Hon har reagerat på generaliseringar om exempelvis ”asiatiska familjer”. Familjer från Japan, Kina eller Sydasien har inte samma erfarenheter bara för att de kommer från samma världsdel.
– Det viktiga är att gå bortom antagandena och lyssna på den andra personen.
Svenskan som bro
För Halder är frågan större än vad som händer i klassrummet. Hon tror att Svenskfinland kan spela en särskild roll i ett Finland som blir allt mer flerspråkigt. Halder hänvisar till finlandssvenskarnas dubbla erfarenhet av att vara en del av det finländska samhället och samtidigt leva som språklig minoritet.
– Jag tror verkligen att det finlandssvenska samhället kan vara en bro mellan familjer med invandrarbakgrund och den finskspråkiga majoriteten.
Men då behövs också en öppenhet för att svenska kan talas på många sätt. Nya svenskspråkiga kommer inte alltid att tala som människor som vuxit upp med språket.
Halder betonar att hon ser en stor potential i att fler elever med invandrarbakgrund går i svensk skola.
– Nu finns tid att pröva nya arbetssätt och bygga upp fungerande strukturer. Potentialen är enorm, säger hon.
Med hjälp av Vännerna
Invandrarelever i svenska skolor
SFV:s mål: Jämlikhet i utbildningen
Beviljat ändamål: Undersöka hur svenska skolor kan erbjuda en mer inkluderande utbildningsmiljö för elever med invandrarbakgrund.
Bidragsmottagare: Mandira Halder
Beviljat belopp: 5 000 euro
Tidsperiod: 1.6.2025–31.5.2026
Förväntat resultat: Hitta verktyg och modeller för att undervisa svenska som andraspråk till flerspråkiga elever med invandrarbakgrund.
