Text: Camilla Lindberg
Foto: Sanna Mandelin
Det finns mycket forskning om skolan. En utmaning är hur den ska hitta vägen till klassrummet, och en annan är att få skolans egna frågor att bli utgångspunkt för ny forskning.
Det är utgångspunkten för projektet Skolforsk, som under åren 2024–2026 undersökt hur lärare och rektorer i Svenskfinland använder forskningsbaserad kunskap i sitt arbete.
Universitetslektorn Solveig Cornér från Helsingfors universitet har lett projektet. Även om enkätanalysen och de efterföljande intervjuerna ännu inte är klara, kan hon redan nu se några tydliga tendenser.
– Resultaten är så här långt väldigt glädjande. De visar att viljan är stor bland lärare och rektorer att få in ny forskning i sitt arbete och att arbeta med forskningsbaserad kunskap.
Samtidigt finns det hinder. Cornér lyfter fram tre: det finns för lite tid, begränsade resurser och en utmaning i att hitta forskning som faktiskt är relevant för den egna vardagen.
– Finland har en stark tradition av forskningsbaserad lärarutbildning, men det betyder inte att den senaste forskningen automatiskt hittar vägen till klassrummet. Många forskningsartiklar är skrivna för andra forskare, snarare än för personal som arbetar i skolan.
Cornér använder numera hellre begreppet forskningsbaserad kunskap än evidensbaserat lärande. Forskningen ska inte enbart röra sig från universitetet ut till skolan. Den kan också röra sig åt andra hållet.
– Forskningsbaserad kunskap är en kombination av teori och praktik, där forskningsbaserade metoder omsätts i det dagliga skolarbetet. Här är det avgörande att man i rollen som rektor och lärare har förmågan att reflektera och anpassa.
AI och framtidens ledarskap
Inom Skolforsk ville man också undersöka vilka kunskapsbehov som finns i skolorna, och hur gapet mellan skolvardagen och den aktuella forskningen vid universiteten kan överbryggas. Vad vill då lärarna och rektorerna faktiskt veta mer om? Solveig Cornér säger att det är fyra områden som särskilt sticker ut när det gäller behovet av kunskap och fortbildning.
– Rektorerna vill veta hur man leder och driver framgångsrikt förändringsarbete i dagens och framtidens skola. Lärarna efterlyser kunskap kring undervisningsmetoder och stöd för specialpedagogiska lösningar. Därtill efterlyser man inte oväntat mer kunskap om AI. Det fjärde området är samarbetet med familjer och det övriga samhället.
Resultaten bygger bland annat på en enkät som skickats ut till svenskspråkiga skolor i tio tvåspråkiga kommuner. Även språköarna fanns med. Totalt svarade 135 personer, omkring 100 lärare och 35 rektorer.
Medierna är viktiga
Solveig Cornér betonar också mediernas viktiga roll i sammanhanget. Hon lyfter särskilt fram SFV:s webbplats Lärorikt. Där finns artiklar, opinionstexter och boktips för den som är intresserad av pedagogik och lärande och som vill följa med vad som händer på fältet.
Att bygga upp en hållbar struktur för samarbete är ett långsiktigt arbete som Helsingfors universitet nu börjat arbeta aktivt med.
– Vi har från tidigare en modell med partnerskolor där vi samarbetar med 13 skolor i fem kommuner kring undervisning och utveckling. Nu håller vi på att utveckla och bygga upp en motsvarande modell för praktiknära forskning.
Tanken är att forskningen inte ska vara något som bara förs ut från universitetet till skolan, utan att skolans egna frågor och erfarenheter också ska bidra till forskningen. I ett annat projekt kartläggs nu lärarstuderandes magisteravhandlingar från 2019 till 2026, med målet att synliggöra och bättre ta till vara den kunskap som redan produceras inom lärarutbildningen.
Fint samarbete med Estland
Skolforsk har också inspirerats av att samarbeta med universitetet i Tallinn, till exempel via en benchmarkingresa. Cornér säger att Estland kommit väldigt långt inom utbildningsområdet, men att erfarenhetsutbytet går i båda riktningar.
– Esterna tyckte att de kan lära sig mycket av oss också. Det är oerhört givande att i nationella och internationella sammanhang få dela kunskap, men också att upptäcka vad man själv kan och sedan stå stadigt på den grunden.
Ett annat konkret exempel är ett forskningsbaserat handledarsymposium som ordnades i början av året inom ramen för lärarutbildningens partnernätverk. Under förmiddagen presenterades aktuell forskning och på eftermiddagen fortsatte arbetet i lärcaféer.
– Symposiet planerades och genomfördes tillsammans med aktiva praktikhandledare i skolorna och lärarutbildare. Det här är ett ypperligt exempel på praktiknära samarbete och kollaborativt lärande mellan skola och universitet.
Rektorn är nyckeln
Om forskning ska få betydelse i skolans vardag räcker det ändå inte med att lärarna är intresserade.
– Rektorns roll är helt avgörande för att forskning ska kunna tillämpas i klassrummet, säger Cornér.
Hon är övertygad om att Skolforsk och det parallella praktiknära forskningsprojektet MångSam, som finansieras av Svenska kulturfonden, har satt flera viktiga saker i rörelse. Utmaningen blir nu att skapa bestående strukturer som sträcker sig längre än enstaka projekt.
Solveig Cornér nämner också Skolforskningsinstitutet i Sverige som en intressant modell för hur man kan samla och tillgängliggöra forskning. Kanske finns här något att inspireras av också i Svenskfinland?
Till sist. Vad är det allra viktigaste i sammanhanget?
– Min och mina forskarkollegers ambition är att synliggöra forskningen, och att ena och stärka all forskning som bidrar till att skolan ska lyckas bättre med sitt uppdrag.
Vad händer nu?
Skolforsk avslutas, men arbetet fortsätter. Enkäterna analyseras och insamlingen av intervjumaterialet är på gång.
Resultaten bearbetas under läsåret 2026–2027, med sikte på flera vetenskapliga artiklar.
Helsingfors universitet utvecklar en mer permanent modell för praktiknära forskning, där samarbetet med universitetets partnerskolor byggs vidare.
Med hjälp av Vännerna
Forskning som når klassrummen
• SFV:s mål: Högre välbefinnande inom utbildningen
• Beviljat ändamål: Skolans verksamhet bör grundas på forskning som är relevant för den lokala skolan. Svenskspråkig akademisk återväxt inom det pedagogiska området behöver tryggas.
• Bidragsmottagare: Helsingfors universitet
• Beviljat belopp: 40 000 euro
• Tidsperiod: 1.4.2024–30.6.2025
• Förväntat resultat: Att säkerställa att fler rektorer och lärare i de svenska skolorna i allt högre grad utvecklar skolan och undervisningen på vetenskaplig grund.
