Text: Sanna Mandelin
– Vi ser en längtan efter att prioritera djupare samtal. Folk väljer att träffas i grupp för att läsa och samtala, säger Anna-Karin Öhman, sektorsansvarig för den fria bildningen på SFV.
Trenden märks tydligt till exempel på Bokmässan i Helsingfors, där många kommer fram till SFV:s monter och talar om hur de drömmer om att delta i en bokcirkel.
– Många bokcirklar är med i vårt koncept Läs med vännerna och läser ny finlandssvensk litteratur. Men vi betonar att man kan läsa mångsidigt även om man är med i Läs med vännerna, det behöver inte vara bara finlandssvenska böcker.
I Läs med vännerna-konceptet ingår frågor kring de nyaste böckerna på svenska i Finland, och ett litet bidrag för omkostnader.
Bokcirklarna är flest, 44 stycken av de 83 studiecirklar som fick stöd av SFV i fjol, men det finns många andra intressen representerade som hantverk, stickning, akvarellmålning, språk och hembygdsstudier.
– Studiecirklar är en urgammal metod som aldrig föråldras, konstaterar Öhman.
Många längtar efter att mötas och föra djupa samtal. En bokcirkel är ett ypperligt forum för det.
Det nya konceptet med klimakteriecirklar har fått en lovande start. Där kombineras Folkhälsans kunskap om klimakteriet med SFV:s pedagogiska kunskap.
– En del undrar varför SFV sysslar med klimakteriefrågor, men det är svaret: vi utnyttjar den pedagogiska metod vi har, medan Folkhälsan står för innehållet.
Nästan hela Svenskfinland representerat
Bredden på de kurser som SFV är med och ordnar är hisnande. I fjol ordnades kurser i alla svensk- eller tvåspråkiga kommuner utom tre: Lappträsk, Pyttis och Kaskö.
Det totala antalet kurser som SFV stödde, så kallade samarbetskurser, var 842, aningen färre än fjolårets 922 kurser. Det handlar om kurser där är arrangören en registrerad förening som via SFV:s studiecentral får statsbidrag. Det kan till exempel vara scouterna, 4H eller en hembygsförening.
Statens nedskärningar,, som drabbat den fria bildningen har lett till färre samarbetskurser.
Det totala antalet deltagare i kurserna var nästan 14 700.
"Hur många är det inte som sätter ner timmar av sin tid på lokalt talkoarbete för att se till att det finns innehåll för den egna staden eller byn."
Anna-Karin Öhman glädjer sig åt att det finns en fortsatt efterfrågan på fri bildning i samhället.
– Antalet kurser är stabilt trots konkurrens av skärmar och stort utbud av annat tidsfördriv. Kurserna är viktiga mötesplatser där man träffar andra människor än dem man träffar genom jobbet eller studierna.
Regionalt sett ordnas flest kurser i Österbotten (398 stycken), tätt följt av Nyland med 360. Åboland ligger trea med 84 kurser.
Ser man på kommunerna så är det i Helsingfors det ordnas flest kurser (149 stycken). Korsholm ligger två med 113, sedan följer Nykarleby, Vasa och Pargas.
Öhman påpekar att en stor del av kurserna ordnas helt eller delvis av frivilliga
– Hur många är det inte som sätter ner timmar av sin tid på lokalt talkoarbete för att se till att det finns innehåll för den egna staden eller byn.
Kurserna gagnar samhället
Bredden syns också på annat sätt. Åldersspridningen är mellan 7 och över 90 år.
– Vi har faktiskt femtio personer på över 90 år som deltar i kurserna. Det säger mycket om hur viktig verksamheten är. Den ger människor en orsak att komma sig ut. Fantastiskt att de ännu vill gå på kurser!
Öhman berättar att också andra än svenskspråkiga deltar i verksamheten. Bredden i modersmål är vid: från finska till arabiska, engelska, ryska, estniska, ukrainska och somaliska.
En del av kurserna har som mål att integrera nyfinländare i samhället.
Folkhälsans simlärarkurser är ett exempel på ledarskapsutbildning som gagnar samhället.
Hon pekar också på en annan nytta som kurserna ger samhället. Över 30 kurser med nästan 600 deltagare handlade om ledarskap i olika former: simlärare, lekledare, scoutledare.
– Det är ganska imponerande. De här kurserna leder ofta deltagarna vidare. Kanske de själva startar en grupp eller jobbar som frivilliga. De kan också få sommarjobb till exempel som simlärare på Folkhälsans simkurser. Det gynnar samhället i förlängningen.
Har du deltagit i en kurs som vi arrangerat under det senaste året?
Berätta om dina erfarenheter – vad du lärde dig, hur du trivdes och om det var lätt att delta. Det nationella centret för utbildningsutvärdering samlar nu in svar som en del av utvärderingen 2025–2026. Dina svar hjälper till att utveckla både utbudet och tillgängligheten.
Enkäten är anonym och öppen till 19.4.
Du kommer till enkäten här.
