Artikel

Hur ska historikerna om femtio år lyckas förmedla den i många avseenden osannolika verklighet som vi upplever i dag? Det frågar sig Gustaf Widén i kulturkolumnen och uppmanar alla att skriva ner sina tankar till pappers.

Undervisnings- och kulturministeriets rapport om framtidens grundskola betonar meningsfullheten och det kreativa. Det här stämmer långt överens med de värderingar som SFV länge har fört fram, skriver kanslichef Johan Aura i sin senaste ledare för SFV-magasinet.

Vi journalister måste kunna förklara både politik och ekonomi på ett sätt som en större mängd människor förstår, skriver Marianne Sundholm i sin kolumn i SFV-magasinet.

"Det händer allt oftare, att man hoppar till över obegripliga uttal av helt vanliga ord", skriver Thomas Rosenberg i sin kolumn i SFV-magasinet. Han kallar det för den snabba avvecklingen av det vi har kallat bildning.

"Mat är en kulturmarkör och statussymbol likväl som det är en personlig förhållning" skriver Rosanna Fellman i Kulturkolumnen. Hon glädjer sig åt Sylvia Plaths hedonistiska matbeskrivningar och undrar vad normaliseringen av hungerdämpande bantningsmedel kommer att leda till.

”Med ett kort inlägg, ynka 576 nedslag långt, tillintetgör författaren Joyce Carol Oates världens rikaste man. Hon petar på Elon Musk där det uppenbarligen gör som mest ont” skriver SFV:s styrelseordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sin kolumn om bildningen som en folkrörelse.

Renoveringen av SFV-huset G18 till GRO har inletts och i sin ledare öppnar kanslichef Johan Aura upp resonemanget kring den kommande växelverkstaden.

I sitt första kåseri för SFV-magasinet skriver journalisten och författaren Marcus Rosenlund om sin pappas miljonlåda – prylarnas motsvarighet till Gröngölingarnas handbok från Kalle Anka, som innehåller svaren på alla gåtor.

På klassfotot från 1970-talet trängs små kottar i murrig manchestersammet och färgglada trikåtröjor. Flickor och pojkar i slitstarka unisexkläder. Jämlikhetens årtionde manifesterar sig på tioåringar som kisar under lugg mot skolfotografen. Några decennier senare är gränsdragningen mellan flickor och pojkar övertydlig i de flesta barnklädesaffärer.

"Filosofi kan man inte göra något med, så varför skulle en rationell och arbetsvillig person studera det? Det är besvärande om man ser på utbildning som bara ett första steg på karriärstegen." I sin kolumn skriver magisterstuderande Kajsa Viitamäki om hur synen på universitetsstudier har förändrats – bildning i sig uppskattas inte längre. Men vad leder det till?