Aktuellt

Det fanns ett före, och det kommer ett efter, en tid för utvärdering. SFV fortsätter att aktivt rusta det svenska i Finland för framtiden. Detta oavsett hur snabbt och på vilket sätt världen förändras. Där kunskap och engagemang finns, finns också lösningar, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sin kolumn i SFV-magasinets sommarnummer.

Att flera av landets konstnärer varit svenskspråkiga är kanske inget att rida på för dagens finlandssvenskar. Men att gömma undan detta faktum är att – medvetet eller omedvetet – förfalska landets historia. Finland är värt bättre än så. Eller hur, kulturministeriet,  filmstiftelsen, nationalinstitutionerna?, skriver Wivan Nygård-Fagerudd i årets första ordförandekolumn.

Många berättade att SFV upplevs som mer relevant och i tiden efter de förändringar som gjorts, och det är vi glada för. Alla tankar och åsikter som kom fram kommer vi framöver att beakta i SFV:s kommunikation och arbete, skriver SFV:s kanslichef Johan Aura, och syftar på den intressentundersökning SFV lät göra hösten 2019.

Bildning låter lite som engelskans building – byggnad, att bygga. Att ge bidrag till byggandet av folkskolor var också en av de viktigaste stödformerna under Svenska folkskolans vänners första decennier.

Det finns en direkt koppling mellan god förvaltning och vårt nya, löpande ansökningssystem. Till god förvaltning hör nämligen i högsta grad att de resurser vi delar ut verkligen åstadkommer något, skriver Johan Aura i ledaren i årets sista nummer av SFV-magasinet.

Man kan befogat säga att SFV under hela sin existens handlat om läsning. Ända sedan starten 1882 har läsningen funnits med – om inte som separat ämne, så åtminstone i bakgrunden, som en grundförutsättning för folkskolerörelsen och den fria bildningen.

”Ett mirakel” kallar forskarna det – fortfarande. Författaren Gösta Ågren fångar miraklet i en koncentrerad dikt:

Vi hanterar oro olika. Oro kan förlama men också omvandlas till drivkraft. När oro delas av många föds folkrörelser. Som våren 1882, när språkfrågan oroade Finlands svenskspråkiga.

Förr i världen kunde man alltid lita på det som stod i tidningen. Eller kunde man? I Helsingfors var läget katastrofalt på 1840-talet. Förtroendet för Helsingfors tidningar, stadens första regelbundet utkommande svenska tidning, var kört i botten.

Det finlandssvenska syns idag tydligt på utbildningsbranschens stormässa Educa, tack vare ett mångårigt arbete lett av Finlands Svenska Lärarförbund FSL. För SFV har det från början varit angeläget att vara med som sponsor av det intressanta program som varje år pågår i det finlandssvenska mässkvarteret Hörnan.