Den svenska utbildningsvägens framtid

Hur svarar den svenskspråkiga utbildningen på framtidens utmaningar?

Konferensen är fullbokad men du kan ställa dig i kö.

Bakgrund

Konferensen tar avstamp i utredningen om den svenskspråkiga utbildningen och är en uppföljning av konferensen Den svenska utbildningsvägen i fokus som arrangerades i maj 2022. Det finns ett klart behov att regelbundet samlas för att diskutera uppföljningen av utredningen och övriga aktuella frågor som berör den svenska utbildningshelheten.

Fokus

På denna uppföljande konferens tar vi sikte på framtidens samhällsutveckling samt trender och utmaningar inom utbildningen och hur dessa påverkar det svenskspråkiga utbildningssystemet. Det är avgörande för den svenskspråkiga utbildningens kvalitet att den kontinuerligt utvecklas och förnyas i enlighet med framtidens krav. Hur kan vi som jobbar med den svenskspråkiga utbildningen bidra till att förverkliga målsättningen om en jämlik, inkluderande och högklassig utbildning på alla nivåer på den svenska utbildningsvägen och i förhållande till den nationella utbildningen?

Målgrupp

Konferensen riktar sig till alla som är engagerade i den svenskspråkiga utbildningen, från småbarnspedagogik till och med högre utbildning och kontinuerligt lärande.

Tid och plats

25 april 2023
SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors

 

•••

PROGRAM

Moderator för evenemanget är Lia Markelin, tankesmedjan Magma.

8.30 Kaffe och registrering

9.00 Välkomsthälsning

Johan Aura, kanslichef, Svenska folkskolans vänner
Petri Lempinen, överdirektör, undervisnings- och kulturministeriet

9.20 What really matters in education – Proposals for a better future (anförande på engelska)

Gert Biesta, professsor i pedagogik, Maynooth University

Gert Biesta är professor i offentlig pedagogik vid Maynooth University, Irland och även professor i utbildningsvetenskap och pedagogik vid University of Edinburgh. Biestas forskning fokuserar på utbildning och han har ett starkt intresse för undervisning, lärarutbildning och läroplaner.

 

10.50 Hur får man en stjärna att lysa?

Raija Ikonen, rektor, Enbacksskolan

Raija Ikonen är rektor på Enbacksskolan i Tensta och utsågs till Årets rektor 2020 inom grundskolan i Stockholms stad. Hon har med ett exceptionellt engagemang för elever, personal och hela närområdet skapat en skola som utmärker sig med en skolanda, en stolthet och ett positivt klimat utöver det vanliga. Med sina medarbetare har hon skapat en skolkultur där resultaten överträffar förväntningarna stabilt över tid. I sitt anförande berättar hon hur hon ser på skolans uppdrag och hur hon som ledare lett arbetet mot goda resultat i såväl välbefinnande som lärande.

 

11.30 Lunch

Scandic Hub, Annegatan 18

 

12.45 Den finlandssvenska befolkningsutvecklingen och konsekvenserna för utbildningen på svenska

Jan Saarela, professor, Åbo Akademi

Jan Saarela är professor i demografi med statistik, särskilt finlandssvenskarnas demografi, vid Åbo Akademi. Han har tidigare varit professor i etniska relationer vid Helsingfors universitet. För närvarande leder han en av Åbo Akademis interna spetsenheter, DemSwed, vars syfte är att med flergenerationella registerdata studera demografiska utmaningar för den finlandssvenska befolkningen. Han är författare till Svenska Finlands Folktings senaste statistiska rapport om finlandssvenskarna.

 

13.30 Arbete och diskussion i smågrupper

Temat för diskussionerna är hur vi som i olika roller jobbar med den svenskspråkiga utbildningen kan bidra till att förverkliga målsättningen om en jämlik, inkluderande och högklassig utbildning på alla nivåer på den svenska utbildningsvägen och i förhållande till den nationella utbildningen.

OBS! Konferensen är fullbokad. Fyll i anmälningsformuläret och kryssa i det nedersta alternativet i listan för att ställa dig i kö. Vi meddelar dig personligen per e-post om en plats blir ledig. Reservplatserna fylls i anmälningsordning. Vi ger dig plats i den diskussionsgrupp där platsen blir ledig.

 

1. Hur utvecklar det svenskspråkiga utbildningssystemet framtidens kompetenser?

Megatrender såsom globaliseringen, klimatförändringen, demografin samt teknologin och digitaliseringen påverkar i hög grad framtidens arbetsliv och kompetensbehov. Det allt flexiblare arbetslivet som förändras snabbt ställer också krav på att ständigt förnya kompetenser och färdigheter. Hur är det svenskspråkiga utbildningssystemet rustat för att svara på framtidens kompetensbehov och för att möta megatrendernas inverkan på framtidens arbetsliv?

Diskussionen inleds med inlägget Framtida kompetenser – vilka tror vi i dag att behövs i morgon? av Carola Bryggman, överinspektör, Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet. Ordförande för gruppen är Jan Kraufvelin, koordinator, Åbo Akademis Arbetsforum.

 

2. Utbildning för särskilt välkomna grupper samt grundläggande färdigheter för vuxna

Vad innebär särskilt välkomna, dvs. underrepresenterade, grupper? Vad görs för att främja deras deltagande i utbildning och hur tänker personer i arbetsför ålder kring kontinuerligt lärande? När utbildning på svenska planeras och ordnas för specifika målgrupper måste den svenskspråkiga sektorns särdrag beaktas – bland annat de små volymerna, de specifika kompetensbehoven och den geografiska spridningen i Svenskfinland. Kan vi övervinna dessa utmaningar och hur når vi de bästa resultaten av den uppsökande verksamheten eller av skapandet av gemensamma utbildningskoncept?

Diskussionen inleds med inlägget Färska undersökningsresultat från personer i arbetsför ålder samt servicecentrets interventioner för lågutbildade av Milma Arola, projektchef, och Mia Ekström, specialsakkunnig, båda från Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols). Ordförande för gruppen är Henrika Nordin, verksamhetsledare, Bildningsalliansen.

 

3. Hur kan vi förbereda oss på och dra nytta av utvecklingen inom AI?

AI är här för att stanna och kommer att påverka framtidens utbildning och skola. Vi behöver en beredskap att handskas med detta. Finns det särdrag inom den svenskspråkiga utbildningen och skolan som bör beaktas i denna utveckling?

Diskussionen inleds med inlägget AI är här – är du redo? av Linda Mannila, forskare, Linköpings universitet och forskare, Digismart. Ordförande för gruppen är Kristian Smedlund, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen.

 

4. Vems ansvar är språket?

Vi lever i en förändrad läs- och skrivverklighet där det inte alltid är så lätt att navigera rätt. Läsningen minskar och larmrapporterna talar sitt tydliga språk, men samtidigt skriver vi som aldrig förr! Goda läs- och skrivfärdigheter är de mest grundläggande färdigheter våra barn och unga behöver både för fortsatta studier, för livet i stort och för ett demokratiskt samhälle. Hur kan vi ge dem jämlika möjligheter att utveckla sina färdigheter oberoende av bakgrund?

Annette Kronholm, modersmålslärare, Topeliusgymnasiet, Jens Berg, journalist samt Ramieza Mahdi, sjukskötare, inleder med inläggen Alla vuxna är läsande och skrivande förebilder, Hur ska man som förälder navigera när barnen hemma blandar tre språk i samma mening? och Språket är nyckeln till samhället. Ordförande för gruppen är Pamela Granskog, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen.

 

5. Med gemensamma krafter för välmående unga i trygga sociala nätverk

Står vi maktlösa inför de faktorer i skola och omvärld som gör att många barns och ungas välmående försämrats? Kan utvecklandet av de socioemotionella färdigheterna vara ett sätt att stärka gemenskap och välbefinnande i våra skolor? Med vilka åtgärder kan vi på olika nivåer på den svenskspråkiga utbildningsvägen vända de negativa trenderna i barns och ungas välmående?

Kristian Wahlbeck, ledande sakkunnig, Mieli r.f., inleder diskussionen med inlägget Vad berättar ungdomsbarometern 2022 om ungas välmående? Ordförande för gruppen är Mirjam Kalland, professor, avdelningen för pedagogik, Helsingfors universitet.

 

6. Ett fungerande stöd för alla att hitta sin potential att lära

Med vilka åtgärder kan vi stärka trestegsstödet i våra skolor? Hur får vi inklusionen att fungera bättre? Hur kan vi på olika nivåer på den svenskspråkiga utbildningsvägen stödja varje elev att hitta sin potential att lära oberoende av bakgrund och funktionsvariationer?

Diskussionen inleds med inlägget Strukturer som möjliggör inklusion – så här gör vi i Vanda av Pernilla Lindström, klasslärare, och Natalie Luukkonen, specialklasslärare, båda från Vanda stad. Ordförande för gruppen är Raisa Ahtiainen, universitetslektor, avdelningen för pedagogik, Helsingfors universitet.

 

7. God utbildning är en möjliggörare i vår värld

En svenskspråkig utbildning av hög kvalitet kräver kunniga och engagerade lärare. Det är lärarna som formar eleverna så att de i framtiden blir en förmån för hela samhället. Det gäller att hålla kvar de utbildade och behöriga lärarna inom allt från småbarnspedagogik till högskola, och säkerställa utbildningssektorns attraktionskraft även framöver så att de unga väljer branschen. För att höja kunskaps- och bildningsnivån måste vi ha välmående och professionella lärare och goda förutsättningar för lärare att fokusera på sitt kärnuppdrag.

Diskussionen inleds med anförandet Av vem och hur garanteras en god utbildning, i dag och i morgon? av Inger Damlin, förbundsordförande, Finlands Svenska Lärarförbund. Ordförande för gruppen är Maj-Len Engelholm, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen.

 

8. Kunskapsbaserad ledning och utbildningsstatistik på svenska

Beslutsfattandet inom det offentliga baserar sig i allt högre grad på forskning och evidensbaserad kunskap. Utan pålitlig och aktuell information, statistik och data om den svenskspråkiga utbildningen kan inte utbildningstjänsterna dimensioneras, planeras eller utvecklas. Nationella utredningar samlar sällan in data om den svenskspråkiga utbildningen och den data som finns analyseras eller rapporteras inte separat. Vilka konkreta åtgärder, vilken intressebevakning eller vilket samarbete krävs för att myndigheterna ska samla in och analysera data som gäller svenskspråkig utbildning och hur kan de utnyttja de utredningar som gjorts på initiativ av tredje sektorn?

Diskussionen inleds av Heidi Henriksson, överinspektör, Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet, med anförandet Lägesbild över situationen för utbildningsstatistik på svenska. Ordförande för gruppen är Christina Gestrin, folktingssekreterare, Svenska Finlands Folkting.

 

9. Hur fixar den svenskspråkiga utbildningen kunskapslyftet?

Den finska befolkningens utbildningsnivå har sjunkit och Finland halkar efter i internationella jämförelser. I utbildningsnivån finns dock stora skillnader mellan könen och språkgrupperna. Svenskspråkiga kvinnor i åldern 25–34 år har redan nått den utbildningspolitiska redogörelsens målsättning om att hälften av ungdomarna ska vara högutbildade, medan männen i samma åldersklass ligger på en betydligt lägre nivå. Hur kan det svenskspråkiga utbildningssystemet bidra till att höja utbildningsnivån och vilka målsättningar bör och kan vi ställa på utbildningsnivån för svenskspråkiga unga vuxna i framtiden?

Diskussionen inleds med inlägget Den kortsiktigt onyttiga bildningens långsiktiga nödvändighet av Fritjof Sahlström, professor, avdelningen för pedagogik, Helsingfors universitet. Ordförande för gruppen är Mona Forsskåhl, rektor, Yrkeshögskolan Arcada.

 

10. Tillgänglighet till utbildning på svenska – hur svarar vi på demografins utmaningar?

Under de kommande åren kommer befolkningsutvecklingen att påverka hur utbildning anordnas i Finland. Vilken inverkan har denna utveckling på den svenskspråkiga utbildningen och vilka strategier krävs för att trygga tillgången till utbildning i olika områden? Hur skapar vi nya och flexibla lösningar, såsom nya verksamhetsformer eller undervisningsarrangemang, och samarbete mellan aktörerna för att säkerställa en tillgänglig svenskspråkig utbildning av hög kvalitet även i framtiden?

Ulrika Lundberg, utbildningschef, Pargas stad, inleder diskussionen med inlägget Erfarenheter från projektet nätverksbaserade grundskolor. Ordförande för gruppen är Minna Lindberg, specialsakkunnig, Kommunförbundet.

 

15.30 Presentation av diskussionen i smågrupper

16.15 Avslutning

Sammanfattning av Marianne West-Ståhl, direktör, Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet.

16.30 Mingel

Evenemanget är kostnadsfritt. Arrangörerna bjuder på trakteringen.

 

•••

 

Kontaktpersoner

Anna Kiiskinen, UKM
Kurt Torsell, UBS
Niklas Wahlström, SFV

Konferensen arrangeras av undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och Svenska folkskolans vänner.