Text: Sanna Mandelin
Foto: Rasmus Tåg / SFV
Marianne Maans arbetar som frilansande proffsmusiker, sångare, musikskapare och pedagog. Med Åbo som bas medverkar hon i olika ensembler och uppträder också solo. Förutom den svenskspråkiga folkmusiken i Finland är hon också engagerad i samtida musikstilar, improvisation och argentinsk tango.
För Marianne Maans handlar folkmusiken om livet, både nära och i fjärran.
– Som uttryck har folkmusik funnits lika länge som det funnits människor på jorden. Ser man på folkmusikens historia är den tätt knuten till människans liv och traditioner genom alla tider. Den involverar alla åldrar från vaggan till graven, och från vardag till fest.
Folkmusiken omfamnar hela världen
För Maans handlar folkmusiken, precis som all musik och konst, om kommunikation. Det är något grundläggande för varje människa.
– I folkmusiken och instrumenten kan man se både det lokala och personliga och det stora som omfattar hela världen.
Marianne Maans säger att folkmusiken följer människan från vaggan till graven, och i fest och vardag.
Hon fascineras av att de instrument som används inom folkmusiken är likartade i hela världen.
– Att de primitiva instrumenten är likartade över hela världen gör att musik från väldigt olika håll kan ha många gemensamma drag, samtidigt som de är lokalt präglade. Musik på enklare instrument är nära kopplat till grundläggande instrumentfysik men färgas av levnadssätt och seder genom tiden.
Världsmusiken lockar många
Om vi går från det globala till det lokala: hur mår den den svenskspråkiga folkmusiken i Finland?
– Det finns ett växande intresse för och en positiv inställning till folkmusik. Världsmusiken lockar många och folk söker sig till folkmusik, men vet kanske inte riktigt var de ska börja. De som utövar folkmusik har också ibland svårt att hitta sin målgrupp. Folkmusiken är mångsidig och den behöver varierande forum där den kan verka.
Hon minns hur det var när hon var barn på 1970-talet och spelmansstämmorna lockade hela 500 spelmän. Under de senaste åren har antalet deltagare varit kring hundra.
Det som glädjer henne är att det finns mycket intresse till exempel bland lärare att lära sig mera om folkmusik, och att det på flera håll jobbas aktivt för att få ut undervisningsmaterial.
Folkmusiken är mångsidig och den behöver varierande forum där den kan verka.
Maans konstaterar att det finns många som gör ett enormt fint arbete inom den svenskspråkiga folkmusiken.
– Viktiga och starka aktörer på fältet är till exempel Christine Julin-Häggman, som lär ut folkmusik från Jeppo, gruppen I Fäälan och en andra projekt anknutna till traditionen i Sydösterbotten. På Åland är Siv Ekström en central gestalt inom folkmusiken. Tradition och nyskapande pågår och har pågått inom folkmusiken i alla tider.
Viktigt med folkmusikavdelning på Sibeliusakademin
Maans konstaterar att Finland var bland de första att grunda en folkmusikavdelning vid landets musikhögskola 1983 och att många andra länder har kommit efter.
– Glädjande är att det för tillfället att det flera svenskspråkiga som studerar folkmusik vid Sibeliusakademin.
Maans lyfter upp folkmusikfestivalen i Kaustby och dess betydelse. Att fiolspelstraditionen från Kaustby blivit ett av Unescos immateriella världsarv är enligt Maans fantastiskt.
– På finskt håll finns det större bollar i rullning, eftersom där finns ett större antal utövare och också fler som lyssnar. Folkdansrörelsen och folkmusikrörelsen på finska är enormt stor. Fortbildningarna för lärare lockar många, det är en stor rörelse.
– Det är enormt vilken kraft det finns när det är så många som jobbar så aktivt på hög nivå.
Att få ett pris för sin insats för kulturen känns meningsfullt för Marinanne Maans. Hon är specialiserad på den svenskspråkiga folkmusiken i Finland.
Vad betyder priset för dig?
– Först och främst är det en otroligt glad överraskning! Något jag absolut inte kunde vänta mig, det kom helt från skyarna. Jag blev väldigt glad. Det känns meningsfullt att någon annan tycker att det jag gör är värdefullt och värt ett pris, det sporrar och inspirerar till att fortsätta.
Vad betyder bildning för dig?
– Det betyder allt. Att gå framåt, få ny kunskap, nya synsätt, få lära sig nytt. För mig är det ett livselixir.
Kan du nämna någon nyhet som glatt dig under den senaste tiden?
– Det finns alltid glädjande nyheter och olika plan som pågår. Genom att vi människor möts, får vi nya idéer som leder till nya saker. Det är det här som sker hela tiden i det skapande arbete som vi gör, oberoende av om det är en undervisningssituation eller vi skapar musik för någon produktion.
– I både större och mindre frågor står vi inför val att välja riktning vart man vill gå. Desto större frågor, desto viktigare är det att fundera djupt på mot vilka resultat man önskar få.
Vad ska du göra med prispengarna?
– En sak som jag absolut ska göra är att fira och vara glad tillsammans med en kär person, äta en god middag och glädjas över priset. Men jag har ju, som de flesta, bostadslån så kanske en del går till det. Eller kanske jag kunde köpa en ny fiol! Det finns flera alternativ.
Juryns motivering:
Som en av de mest framträdande profilerna inom folkmusiken i Svenskfinland har Marianne Maans under lång tid verkat för att stärka och synliggöra den inhemska folkmusiken. Hon har nått sin publik på stora scener och i tv-produktioner, på turnéer i skärgårdens yttersta utkanter och genom olika musikaliska och tvärkonstnärliga projekt. Genom ett omfattande arbete med inspelningar och publikationer har Maans bidragit till att utveckla och dokumentera genren. Som pedagog och musiker i vårdmiljöer har hon dessutom delat sitt kunnande i olika viktiga sammanhang och höjt folkmusikens status i Finland.
