Frågor och svar gällande SFV-föreningarna

Fråga
Varför finns det två föreningar?
Svar
Arrangemanget med en moderförening och en understödsförening skapades med en stadgeändring år 1971. SFV:s historik från 1982 och även styrelseprotokollen berättar mycket knapphändigt om bakgrunden, men arrangemanget gjordes med största sannolikhet i svallvågorna av det radikala studentåret 1968 – man upplevde som en stor risk att föreningen kunde kapas av element med helt andra idéer än de som beskrevs i de ursprungliga syftesparagraferna, och även att det ackumulerade kapitalet därför var i fara.
Fråga
Vem kan bli medlem i de två föreningarna?
Svar

Till medlem i understödsföreningen kan enligt stadgarna antas en privatperson som vill verka för föreningens syfte: ”att sammanföra den finlandssvenska befolkningen till gemensamma insatser för att främja det svenska bildningsarbetet i Finland som föreningen Svenska folkskolans vänner rf utför […]”

Det sker enklast genom att fylla i formuläret på denna webbplats. För tillfälle har understödsföreningen cirka 7500 medlemmar.

Till medlem i moderföreningen kallas man enligt stadgarna av SFV:s styrelse. De senaste åren har styrelsen aktivt kallat nya medlemmar utan tidigare anknytning till SFV eller SFV:s närkrets, för att diversifiera medlemskåren. I tillägg kan styrelsen enligt stadgarna även anta en stödförening som medlem. För tillfället har moderföreningen cirka 400 medlemmar.

Fråga
Hur vet jag i vilken av föreningarna jag är medlem?
Svar

Om du blivit medlem genom att fylla i ett medlemskort på t.ex. ett möte eller en mässa, eller om du fyllt i medlemsformuläret på sfv.fi eller ringt oss, är du medlem i Understödsföreningen för Svenska folkskolans vänner rf. Medlemskapet framgår även av din medlemsfaktura. 

Till medlem i moderföreningen Svenska folkskolans vänner r.f. kallas man av den föreningens styrelse. Du har alltså inte själv ansökt om att bli medlem i moderföreningen.

Fråga
Hur förhåller sig de två föreningarna till varandra?
Svar
De två föreningarna är separata föreningar, med egna stadgar och egna årsmöten. Understödsföreningen är medlem i moderföreningen, och får således utse en representant som närvarar på moderföreningens årsmöte.
Fråga
Får jag som medlem i understödsföreningen även delta i moderföreningens årsmöte? Får jag som pressrepresentat eller intresserad medborgare delta i någondera eller båda årsmötena?
Svar
I regel inte. Föreningarna är separata och har egna årsmöten, och årsmötena är avsedda endast för föreningarnas medlemmar, precis som i andra föreningar. Själva årsmötet (även kallat föreningsmöte) kan tillämpa en praxis att mötet beviljar närvarorätt till andra personer än medlemmarna. Men ingen person, inte ens SFV:s personal eller styrelsemedlemmar, kan på förhand ge några löften om närvarorätt till utomstående.
Fråga
Vad är årsmötets uppgift i en förening? Vad behandlas där?
Svar

SFV är enligt stadgarna en förening, och lyder därmed under föreningslagen. Årsmötet, öppet för alla medlemmar, är högsta beslutande organ i en förening. Under årsmötet tillsätts bland annat styrelsen, och fastställs bokslutet för föregående år. SFV är alltså inte en stiftelse, fast det begreppet ibland används i dagligt tal*. En stiftelse lyder under stiftelselagen, och har en annorlunda juridisk status; det finns till exempel inte någon medlemskår. I en stiftelse övervakas styrelsens verksamhet i stället av ett förvaltningsråd, och av Patent- och registerstyrelsen. (SFV hade förr ett organ som hette förvaltningsråd (idag kapitalförvaltningsråd), men det var inte ett övervakande organ, utan liksom dagens kapitalförvaltningsråd, ett rådgivande organ i ekonomiska frågor).

Noggranna uppgifter om vad som behandlas på årsmötena samt annan viktig information om de två SFV-föreningarna finns nerskrivet i föreningarnas stadgar.

* Vardagligt talar man ofta om ”de finlandssvenska fonderna”, men SFV i sig är inte i juridisk mening en fond, även om en del av SFV:s tillgångar är sorterade i namngivna fonder.