Frågor och svar gällande SFV-föreningarna

Arrangemanget med en huvudförening och en understödsförening skapades med en stadgeändring år 1971. SFV:s historik från 1982 och även styrelseprotokollen berättar mycket knapphändigt om bakgrunden, men arrangemanget gjordes med största sannolikhet i svallvågorna av det radikala studentåret 1968 – man upplevde som en stor risk att föreningen kunde kapas av element med helt andra idéer än de som beskrevs i de ursprungliga syftesparagraferna, och även att det ackumulerade kapitalet därför var i fara.

Till medlem i understödsföreningen kan enligt stadgarna antas en privatperson som vill verka för föreningens syfte: ”att sammanföra den finlandssvenska befolkningen till gemensamma insatser för att främja det svenska bildningsarbetet i Finland som föreningen Svenska folkskolans vänner rf utför […]”

Medlem blir man enklast genom att fylla i formuläret på denna webbplats. För tillfället har understödsföreningen över 6000 medlemmar.

Till medlem i moderföreningen kallas man enligt stadgarna av SFV:s styrelse. De senaste åren har styrelsen aktivt kallat nya medlemmar utan tidigare anknytning till SFV eller SFV:s närkrets, för att diversifiera medlemskåren. I tillägg kan styrelsen enligt stadgarna även anta en understödsförening som medlem. För tillfället har moderföreningen cirka 300 medlemmar.

Om du blivit medlem genom att fylla i dina uppgifter på t.ex. ett möte eller en mässa, eller om du fyllt i medlemsformuläret på sfv.fi eller ringt oss, är du medlem i Understödsföreningen för Svenska folkskolans vänner rf. 

Till medlem i huvudföreningen Svenska folkskolans vänner rf kallas man av den föreningens styrelse. Du har alltså inte själv ansökt om att bli medlem i huvudföreningen.

De två föreningarna är separata föreningar, med egna stadgar och egna årsmöten. Understödsföreningen är medlem i Svenska folkskolans vänner rf, och utser vanligtvis under sitt årsmöte en representant som får närvara på moderföreningens årsmöte.

I regel inte. Föreningarna är separata och har egna årsmöten, och årsmötena är avsedda endast för föreningarnas medlemmar, precis som i andra föreningar och enligt föreningslagen. Själva årsmötet (även kallat föreningsmöte) kan under mötet bevilja närvarorätt till andra personer än de medlemmar som samlats till möte. Men ingen person, inte ens SFV:s personal eller styrelsemedlemmar, kan på förhand ge några löften om närvarorätt till utomstående.

Årsmötet, i föreningslagen kallat föreningsmöte, är öppet för alla medlemmar, och är högsta beslutande organ i en förening. Under årsmötet väljer medlemmarna bland annat styrelse, och fastställer bokslutet för föregående verksamhetsperiod.

Kallelser till de två SFV-föreningarnas årsmöten publiceras på SFV:s webbplats och i SFV-magasinet samt i Hufvudstadsbalet och Vasabladet i god tid före mötena. Noggranna uppgifter om vad som behandlas på årsmötena samt annan viktig information om de två SFV-föreningarna finns nerskrivet i föreningarnas stadgar. Länk till stadgarna hittar du lite längre ner.

Allmännyttig verksamhet drivs i Finland antingen av föreningar eller av stiftelser. Svenska folkskolans vänner rf är en förening, och lyder liksom SFV:s understödsförening under föreningslagen.

En stiftelse lyder under stiftelselagen, och har en annorlunda juridisk uppbyggnad; det finns till exempel inte några medlemmar. I en stiftelse övervakas styrelsens verksamhet i stället av ett förvaltningsråd, och av Patent- och registerstyrelsen.

SFV hade förr ett organ som hette förvaltningsråd – idag kallat kapitalförvaltningsråd – men det har aldrig varit fråga om ett övervakande organ. SFV:s kapitalförvaltningsråd är ett rådgivande organ i ekonomiska frågor.

I vardagligt tal räknar man ofta in SFV bland ”de finlandssvenska fonderna”. Men en fond är alltså inte en organisationsform, utan ordet är en synonym för en organisation som på ansökan beviljar finansiella bidrag. En del av den förmögenhet SFV förvaltar är däremot sorterad i namngivna fonder, ofta tillkomna i samband med donationer eller testamenten. Läs mer om dessa fonder.