Text: Sanna Mandelin
Foto: Rasmus Tåg / SFV
Är du en folkbildare?
– Det låter pretentiöst och förmätet att säga så. Jag är en person med bakgrund i nationalekonomi, vilket i dag är bra att ha i den offentliga debatten.
Sixten Korkman säger att nationalekonomerna deltar mycket aktivare i debatten nu än då han var ung.
– Det var sociologer, filosofer och politologer som deltog i debatten då. Min lärare Jouko Paunio deltog aktivt och tyckte att nationalekonomer bör göra det. För 50 år sedan skrev jag och min goda vän Jukka Pekkarinen en insändare till HBL där vi ifrågasatte regeringens då mycket strama politik. Om jag läste den nu skulle jag nog tycka att vi inte hade helt fel.
Efter det har det blivit hundratals debattartiklar och kolumner under årens lopp. Korkman skriver regelbundet kolumner bland annat i Helsingin Sanomat.
– Jag tänker inte att det jag säger är hela sanningen, och jag hävdar inte att jag alltid har rätt. Men diskussionen ger en bättre bild när flera debattörer med olika synvinklar deltar. Det är hälsosamt för samhället med mångfald.
Sixten Korkman får ofta positiv feedback för att han skriver lättfattligt om svåra ämnen.
Korkman har under sin karriär arbetat bland annat på Finansministeriet, EU, Näringslivets forskningsinstitut (Etla) och som arbetslivsprofessor i nationalekonomi på Aalto-universitetet. Han är också politices doktor.
Att göra det komplexa begripligt
Korkman får ofta beröm för att han uttrycker sig lättfattligt också i svåra och komplexa frågor.
– Jag får ofta positiv feedback, som att ”jag håller inte med om dina åsikter men jag förstår vad du säger”. Det beror säkert på att jag har svårt att förstå saker själv – och jag behöver sätta ord på saker för att förstå dem. Att jag har erfarenhet och har bekantat mig med olika perspektiv kan rimligen också hjälpa.
Kunskap utan empati räcker inte
Sixten Korkman är nationalekonom till sin bakgrund, men också brett bildad. Han försvarar kulturen i den offentliga debatten. För honom är bildning oerhört viktigt både för individen och för samhället.
– Jag ser bildning som att man har ett brett perspektiv och bekantar sig med många saker. Visst kan man ha en specialisering i tillägg till det, men man behöver en bred kunskap om humanistiska vetenskaper och olika konstformer.
Men det räcker inte med att vara beläst, enligt Korkman.
Man behöver också det som på finska kallas sydämen sivistys, hjärtats bildning. Det kräver värderingar och en förmåga till empati.
– Man behöver också det som på finska kallas sydämen sivistys, hjärtats bildning. Det kräver värderingar och en förmåga till empati. Det finns gott om exempel från historien på varför det är viktigt. Joseph Goebbels till exempel var lärd men saknade hjärtats bildning.
Korkman sörjer över att vissa centrala värderingar med rötter i upplysningstiden håller på att försvinna såsom respekt för människans värde och strävan efter sanning.
– Man kan diskutera hur man bäst når fram till sanningen, men det ska alltid ske med faktakunskap och respekt för människans värdighet. Många fnyser numera åt de mänskliga rättigheterna.
Korkman säger att han med åren får en allt större respekt för humanistiska vetenskaper som historia och filosofi. Han talar också för konst och kultur.
– De är en viktig del för att förstå och kunna teckna den stora bilden. Humanismen är en livsåskådning med högt i tak och brett mellan väggarna.
Korkman återkommer till det ekonomiska kunnande han gjort sig känd för.
– Bildning och humanism är nog så viktiga utan att förkasta samhällsekonomin som är min egentliga utbildning. Jag är dilettant på de övriga områdena.
Sixten Korkman sörjer övar att värderingar som sanning och respekt för människan håller på att försvinna.
Vad betyder priset för dig?
– Det gör mig glad. Det är ett bevis på uppskattning. Tidigare tänkte jag ofta att jag nog inte är värd utmärkelser eller pris – men så tänker jag inte längre. Positiv feedback är alltid glädjande och man ska ta emot den.
– Det känns också fint att få ett erkännande från det finlandssvenska, det är trots allt en gemenskap jag hör till, även om jag inte rör mig så mycket i de kretsarna.
Kan du nämna någon nyhet som glatt dig under den senaste tiden?
– Jag förstår dem som blir deprimerade och väljer att inte se på nyheter, det är psykiskt belastande. Men jag tror på Hans Rosling och andra forskare som har bevisat att mycket har blivit bättre i utvecklingen under de senaste århundradena när det gäller livslängd, hälsa, barndödlighet och antal som dör i krig.
– Jag kan också glädja mig åt att Ukraina har överlevt och försvarat sin suveränitet. Det är glädjande för oss alla i Finland och i Europa och är av oerhört stor betydelse. Jag hoppas att EU fortsätter att stödja Ukraina.
Vad ska du göra med prispengarna?
– Det har jag inte funderat på. Det finns en del välgörenhetsorganisationer som jag har stor sympati för. Jag ska nog säkert glädja mig själv med något också.
Juryns motivering:
Med sitt långvariga och klarsynta engagemang i den finländska samhällsdebatten har Sixten Korkman gjort en betydande folkbildande insats. Korkmans saklighet, integritet och pedagogiska skärpa har gjort ekonomiska frågor tillgängliga och begripliga för en bred allmänhet, vilket höjt kunskapsnivån och fördjupat förståelsen för ekonomins samhälleliga betydelse. Samtidigt har han värnat om en respektfull och nyanserad dialog över såväl språk- som åsiktsgränser, och därigenom stärkt det offentliga samtalet i Finland.
